Precis ett penseldrag
En nattmals färd, och några dammkorn
blänker till i luften under vingslagen
Utvändigt finns bara dygnets tillfälligheter
Möjliga betraktelser ur en palett
där ögat målar
världen genom fönsterrutan
Inte ännu
och inte på ett tag
vänder vi oss
Himlen måste djupna
i sin egen reflektion
och än fler vågor brytas
Framför mig ser jag ur min bröstkorg
Världen
Din stämma bara någon meter bort
- och vackert är det!
fastän ingen av oss hör, i dammet
från tusen fötter riktade
mot samma flykt
åt samma håll
Innanför den:
jag vet viljan
i skrift och i tanke
Bortanför:
en vassbåt som följer
molnens reflektion längs
vattenbrynet
Längtan efter det
försvunna kortets mystiska natur
vill stanna kvar
när vi vänder för att
bekänna färg
Vad kan räcka till? Det finns ingenting
i den här kroppen
i de här cellerna
som kan övertyga någon om något annat
än sin egen hud
En skönhet träder fram längs
askflagornas kanter
Möte mellan luft och bindningar,
samtal underifrån
fjäderlätt i sin beröring
når du
jag
och andra molekyler
Faller fram
vid nästa kant
når du
jag
andra
Älskande i rörelse
Log i ett hav
av sommarvärme
och barnets blåa kritteckningar
Ett levande
streck på jorden,
skuggan av äppelträdet, vilande
Nu
och rörelsen mot Dagen